Första snön, men jag trivs ändå

Kommentera
Jag landar. och jag trivs. det är en efterlängtad helg denna gången. veckan har vart tuff mentalt. det är mycket med uppsatsen nu. en känsla av stress som inte riktigt går att påverka där vi är i processen. det tär lite på mig. och alla klasser. känslan att behöva prestera i det mesta. men det är en begränsad period. jag måste påminna mig om det. snart är det vår. snart examen. 
Så denna helg, en lördagmorgon då jag får vakna av mig själv. ingen stress iväg till någon klass eller jobb. får långsamt vakna, långsamt äta min frukost framför nyhetsmorgon och långsamt dricka litervis med kaffe. ute är det strålande solsken och kallt. ingen snö. men kallt. jag ska ta mig en promenad senare. andas. 
Men jag trivs. min vardag är fin och jag har makten att göra precis vad jag vill med mina helger. som igår hade jag bestämt AW med Malin, men med ett huvud som är sprängfullt ville jag inte träffa folk. så jag bjöd hem henne på rödvin, burgare och djupa samtal. det var en fin kväll med en fin vän. 
Och i veckan kom den första snön. Den var blöt när den kom och är borta nu men ändå. och jag fick en längtan till norrland. vad är det med mig och min konstanta längtan efter vinter och snö. varje år denna tiden. och när jag tänker på det inser jag att jag bor på fel ställe. men ändå trivs jag. 
Tankar alltså. så flummiga ändå. 
Ha en fin lördag!