Har haft en grym helg. återigen. fredagen var full av sol, långpromenad med fin vän och fredagsfys innan fredagsmys. i lördags åkte vi, ett par vänner till göteborg för alla kolla på några som sprang sista OCR loppet ute för i år. Göteborg välkomande oss med sol och underbart höstväder så vi stannade kvar i göteborg, käkade lunch, kikade runt i lite butiker innan vi åkte hem igen. På kvällen blev det bowling, bubbel, skratt och rätt tidigt i säng. oså älskade söndagsmorgon, gav oss en timme extra och gjorde mig extra laddad för mitt PTpass jag hade inbokad. Paul dödade mina ben, som vek sig när jag gick trapporna sen. men bara att bita ihop för vi hade bokat padeltennis i 90 min direkt efter.... och ja, det gick väl sådär. men kul hade vi som vanligt! Bästa
 
Livet alltså, kan vara sådär himla härligt ändå ju. ni vet, när det liksom bubblar av lycka inom en och man bara går runt och ler... oså tänker jag på det med lite avstånd idag. är jag dum som känner så? får jag verkligen vara såhär glad? är det okej att känna att livet är rätt fint ändå? tänker att jag borde slå bort såna känslor. inte tillåta mig känna det. men vad avgör ifall jag ska få vara glad? Livet är ju så fint. och människorna runt omkring mig gör mig helt varm i hjärtat. klart jag ska få vara glad. Det är en höst som inte alls är sig lik, men den är ändå himla bra. När vi gick in i oktober bad jag om att den skulle swisha förbi, rädd för att den skulle kännas lång. ville bara att det skulle bli första november så jag kunde få min egna lägenhet. på onsdag är det det. och vart tog oktober vägen?! den minst sagt swisahde förbi och när jag tänker tillbaka på de senaste veckorna inser jag att oktober har vart tuff, men även så himla bra. och jag har fyllt den med saker jag vill göra. och det ger mig hopp om att även de mörkaste månaderna av året kan bli ljusa och fina. för jag bestämmer själv hur jag vill att dem ska bli. 
Man måste välja sina tankar som man väljer kläder varje dag.
En påminnelse bara. 
 
 
 
 
 

Det är okej att känna precis allt

Dagboken 2 kommentarer
Har haft en grym helg. återigen. fredagen var full av sol, långpromenad med fin vän och fredagsfys innan fredagsmys. i lördags åkte vi, ett par vänner till göteborg för alla kolla på några som sprang sista OCR loppet ute för i år. Göteborg välkomande oss med sol och underbart höstväder så vi stannade kvar i göteborg, käkade lunch, kikade runt i lite butiker innan vi åkte hem igen. På kvällen blev det bowling, bubbel, skratt och rätt tidigt i säng. oså älskade söndagsmorgon, gav oss en timme extra och gjorde mig extra laddad för mitt PTpass jag hade inbokad. Paul dödade mina ben, som vek sig när jag gick trapporna sen. men bara att bita ihop för vi hade bokat padeltennis i 90 min direkt efter.... och ja, det gick väl sådär. men kul hade vi som vanligt! Bästa
 
Livet alltså, kan vara sådär himla härligt ändå ju. ni vet, när det liksom bubblar av lycka inom en och man bara går runt och ler... oså tänker jag på det med lite avstånd idag. är jag dum som känner så? får jag verkligen vara såhär glad? är det okej att känna att livet är rätt fint ändå? tänker att jag borde slå bort såna känslor. inte tillåta mig känna det. men vad avgör ifall jag ska få vara glad? Livet är ju så fint. och människorna runt omkring mig gör mig helt varm i hjärtat. klart jag ska få vara glad. Det är en höst som inte alls är sig lik, men den är ändå himla bra. När vi gick in i oktober bad jag om att den skulle swisha förbi, rädd för att den skulle kännas lång. ville bara att det skulle bli första november så jag kunde få min egna lägenhet. på onsdag är det det. och vart tog oktober vägen?! den minst sagt swisahde förbi och när jag tänker tillbaka på de senaste veckorna inser jag att oktober har vart tuff, men även så himla bra. och jag har fyllt den med saker jag vill göra. och det ger mig hopp om att även de mörkaste månaderna av året kan bli ljusa och fina. för jag bestämmer själv hur jag vill att dem ska bli. 
Man måste välja sina tankar som man väljer kläder varje dag.
En påminnelse bara.