i jul har det väl kanske inte blivit super mycket träning för min del och bara en massa mat och godis. men vad gör det egentligen? jag läste en bra grej, det är inte det du äter mellan jul och nyår du ska tänka på, det är det du äter mellan nyår och jul. under dessa veckor ska vi tillåta oss själva att njuta av allt gott som bjuds. det gör inget att vi äter fast vi är mätta. att vi kanske inte tränar det där passet som vi egentligen brukar göra just den veckodagen. vi har 50 andra veckor på oss att faktiskt göra det. kroppen mår bra av att vila också..
för mig har det blivit tre pass än så länge. är rätt nöjd att jag ens tagit mig ut två gånger och sprungit. och idag blev det gymmet med malin. det var skönt att få köra lite styrka.
men det jag ville säga var att när jag var ute och sprang i måndags när jag hade kommit hem från nässjö så var det sååå tungt. det var mörkt. rått. blåsigt. ensamt. då hade jag två dagar innan sprungit med matilda, eric och petra och haft värsta mysiga och bästa löprunda. i måndags var det tungt, mentalt. vilket det oftast är för mig. jag och min hjärna är aldrig kompisar när jag ska springa. det är något jag tänker jobba på under 2016. att bli bättre på den mentala biten i min träning. under hela min runda sprang jag och minndes tillbaka på annandagen. försökte få till känslan ändå och tillslut var jag hemma och tänkte att fan vad skönt det är efteråt. för det är det ju alltid. men vägen dit alltså.... hua.
men det är ok.
