Jag tog tåget till Nässjö i fredags. Jag ville komma hem. Behövde komma hem. Finns inget ställe som ger mig så mycket ny kraft och energi som de småländska skogarna. Vem kunde tro det för tre år sen, när jag satt hemma i soffan och hade en extrem längtan efter att lämna det där. Det är ju rätt fint ändå, hur livet kan ändras och att min upplevelse av hemma är helt annorlunda idag. För första gången så tog det emot i bröstet att sätta sig på tåget och åka ifrån Nässjö. Det är ju en himla tur att det bara är en och en halv vecka till jag ska dit igen.
Dagarna hemma är alltid fullspäckade, känns som varenda timme är planerad och så blev det även denna helgen. Men ändå tid för att bara vara. Jag är så tacksam.
Nu är det tentavecka och en massa rolig träning som väntar.
Fin måndag.
