Fredag, strålande sol som värmer om benen och ikväll har jag dejt med bästa Emma. Kan det bli ett bättre avslut på veckan?
Det går i ett nu, livet alltså. Det är skola varvat med jobb och klasser. Vissa dagar får jag påminna mig själv om att andas. Det börjar lätta lite och som hjälp på vägen kom solen fram idag och påminde oss om våren. Snart är vi där, utan tjocka jackor, mössor och frusna fingrar. Jag älskar årstider, och jag tycker att alla årstider har sin charm, men om jag skulle välja en favorit så är det våren. Det är något speciellt med den torra asfalten, den varma solen och träden som blommar. I en av mina favoritlåtar är textraden "och allt som var dött växer till liv, det kan också vi. Så länge vi andas." Det är lite det våren handlar om, att vakna från de gråa mörka månaderna, komma ut och andas igen. Jag är expert på att hamna inomhus på vintern, i alla fall så länge det inte är snö ute, vilket vart väldigt sällsynt här denna "vinter", om man ens får kalla det vinter i år. Jag längtar till varmare grader och första kaffen på uteserveringen.
Vi är snart där...
