Det är tunna jackor nu.
Det är inga vantar längre.
Ingen mössa behövs.
Det är vår nu.
Det känns som den är här nu. våren. Som jag längtat. enda ut i fingertopparna. Kanske kan man likna den med känslan man hade som barn när man på julafton längtade sååå till tomten kom? Fast nej, denna känsla gör nästan lite ondare. Längtan till våren efter en bitig, kall, grå, blåsig, lite vit, lång, vinter. Det liksom spritter i kroppen på mig. Har jag sagt att jag älskar våren? Klart jag har, jag älskar alla årstiderna när dem kommer. När det verkligen skiftar ute. typiskt mig att inte kunna bestämma mig...
Jag har i alla fall haft fina dagar. tuffa men fina. Det är lite så livet är nu. Man får samla på sig de små, bra stunderna och sakerna för att orka sig igenom det mörka. Men det är vår nu! Och det är ju något att hurra för!! Vi är mitt uppe i slutdelen av ett stort arbete i skolan, sen har vi en presentation om det, och vet ni, sen åker vi till ROM!! Hur underbart?! Jag har alltid velat åka till Rom och nu ska jag få göra det, med bästa tänkbara sällskap också för den delen! Kan man möta våren på ett bättre sätt?!
Nu fick jag såna där längtanskänslor i mig igen.
Som jag längtar!
Ha en fin dag!
